Tillbaka till konferensinformation och anmälan
Intervju med Lenam Isabella Malmberg
Hur har du använt AI som verktyg i din konstnärliga process?
Jag samspelar med AI genom dialoger där jag först instruerar AI att bemöta mig reflekterande utifrån flera perspektiv för research och inspiration. Sen formulerar jag språkliga beskrivningar så kallade promptar som AI omvandlar till bilder. Gradvis justerar jag bilderna tills de fångar mina tankar, känslor och upplevelser. Processen är experimentell och intuitiv. Slutligen bearbetar jag alla delar till en utställning.
På vilket sätt kan AI bidra till att synliggöra eller gestalta dolda funktionsnedsättningar?
Med hjälp av AI kan även personer som är ovana att dela sina upplevelser eller är obekväma i att skapa konst generera bilder som synliggör deras specifika erfarenheter. Inre upplevelser kan speglas från ord till visuell gestaltning. Vilket öppnar för förståelse bortanför vad ord ensamma kan förmedla kring längtan, utanförskap, styrka, sårbarhet osv. Digital inkludering är helt centralt idag. Vi behöver nu som samhälle bli bra på att identifiera och ifrågasätta begränsande normer och all form av diskriminering såväl i AI-modellernas träningsdata som i att skapa tillgänglighet. AIs fördelar behöver komma alla till del på rättvisa säkra sätt.
Hur ser du på relationen mellan teknik och mänskliga erfarenheter – kan AI förstå känslor och perspektiv som rör funktionsnedsättning?
AI kan reflektera våra känslor och perspektiv så att vi lyfter våra blickar och lär oss nya saker som leder till djupare insikter inför våra olika behov och funktionsnedsättningar. Alltså fungera som en förstärkare av mänskliga upplevelser vilket skapar broar mellan våra inre upplevelser och betraktelser av dessa utifrån. När det osynliga transformeras till något synbart att dela med varandra, görs det mer begripligt och hanterbart.
Finns det etiska utmaningar i att använda AI för att skapa konst om mänskliga upplevelser?
Ja, etiska utmaningar finns alltid. AI kan självklart missbrukas negativt på olika sätt. Det är viktigt att vi gör vårt yttersta för att AI användning sker med respekt för människovärdighet, integritet och hållbara system. Därför behöver vi som samhälle aktivt förhålla oss till datahantering, bias, cybersäkerhet samt frågor gällande hur vi själva och vår omgivning mår, förändras, och påverkas av att använda AI-tekniken. Transparens kring AI, dess syften och roller i våra liv kräver nu vårt fulla engagemang. Mitt perspektiv är att AI är här för att stanna och därför måste vi, var och en tillsammans, göra vårt bästa för att tekniken ska utvecklas och ta plats på konstruktiva sätt i våra relationer, från lokala till globala. Om vi är engagerade och kritiskt tänkande kan vi som samhälle övervinna bias, exkludering och andra stora utmaningar med AI.
Hur reagerar människor på konstverk skapade av AI jämfört med traditionell konst?
Reaktioner spänner från tveksamhet till fascination. Jag uppskattar alla synvinklar och ser entusiasm inför teknikens enorma möjligheter och misstänksamhet inför AI som viktiga delar i en balans. Tidigare ställde jag ut konst i traditionella medier, ofta blandteknik, nu kombinerar jag gärna mänskliga uttryck med AI för att utforska gestaltande kommunikation i den tid vi befinner oss.
Hur kan konst skapad med AI användas för att gestalta mänskliga erfarenheter av funktionsnedsättning?
Genom att experimentera med kreativa prompts, ord som fångar stämningar, former, färger, stilar etc kan vi knyta erfarenheter av hur det är att leva med funktionsnedsättning till bilder att dela med andra. AI-genererad konst blir då ett kommunikationsverktyg för att öka förståelse. En kanal att bildmässigt ge plats för varierade upplevelser. Vilket skapar ökad medvetenhet som kan underlätta arbete med tillgänglighet och inkludering.
Hur kan AI-konst skapa nya visuella språk för att synliggöra det osynliga?
AI-bildgenerering underlättar för människor att dela sina personliga upplevelser i bilder, vilket ju är mycket svårare att göra genom traditionella metoder som kräver plats, mycket tid, tillgång till konstmaterial osv. Därför öppnar AI för större transparens och gemenskap. När personer själva kan ta fram egna bilder som visar olika livssituationer kring funktionsnedsättning är det enklare att reflektera över vem som känner igen sig i vad eller inte. Och om de som inte känner igen sig i sin tur skapar egna bilder öppnas ytterligare reflektioner framåt som synliggör ännu fler osynliga upplevelser. Vår kommunikation kan alltså bli mer mellanmänsklig.
Vilka etiska och konstnärliga utmaningar uppstår när AI används för att tolka personliga eller känslomässiga teman som funktionsnedsättning?
Kanske tydliggör AI tekniken just nu hur avgörande det är att vi alla får delta i samhället, och bry oss om kommunikationsansvar i relation till varandra, eftersom AI som fenomen kräver att vi faktiskt blir bra på att vara människor. Att vi blir långt mer medmänskliga. Tekniken innebär uppenbara risker för maktmissbruk, övervakning, diskriminering, integritetsintrång mm och en ovisshet inför stora samhällsförändringar. Därför behöver vi bli mer delaktiga än någonsin förut och redo att utvecklas tillsammans. Exempelvis överge gammal tystnadskultur, som alltid var problematisk men som nu är helt oförenlig med den värld vi lever i. Fungerande kommunikation mellan människor är enda hållbara vägen framåt och AI kan på många sätt bidra till att hjälpa oss förstå varandra bättre om vi klarar att både värna integritet, skydda känslig data, och samtidigt bryta tystnadskultur. Konstens utmaning blir nu att förmå autenticitet i en tid av förändring, makt, polarisering, extrem exkludering, brist på transparens, och kaotisk kommunikation. Att låta äkta kontakt mellan människor ta plats, även i oväntade former.
Vilka tankar hoppas du att besökarna tar med sig efter att ha sett utställningen?
Tankar om att själva vilja uttrycka sig och dela sina mänskliga erfarenheter av styrkor och sårbarheter i livet, och nyfikenhet att ta del av fler medmänniskors liv och livsvillkor genom konst, inte minst AI-genererade bilder. Att våga utforska vad digital tillgänglighet kan innebära.
Hur kan AI användas som verktyg för inkludering i samhället?
På otaliga sätt. För mig i detta sammanhang är AI ett viktigt sätt att skapa livsutrymme och konstruktivt hantera personliga utmaningar genom konst, vilket jag uppmuntrar fler att prova. Det kan stärka våra röster och våra samarbeten, och göra det betydligt lättare för oss att förmedla budskap.
Funktionsnedsättning och identitet – hur kan konst och kultur förändra attityder?
Genom att personer själva berättar sina unika perspektiv. Dels om sina verkliga liv med funktionsnedsättning, så att nyfikenhet och förståelse kring dem får mer plats, men även om drömmar, visioner, och fiktion som uttrycker konstnärlig frihet. Önskvärt vore om ingen någonsin förminskades till passiva subjekt beskrivna av oförstående människor som aldrig ens varit i närheten av genuint relevanta erfarenheter kring funktionsnedsättningar. Synliga eller osynliga.